Emma och Jesper

Jag visste det egentligen innan men dum som jag är följde jag med ut. Det tog inge länge innan jag kände hatet. Det spelar ingen roll att solen lyste och föret var hur bra som helst. Svårt att uppskatta när man står på ett par längdskidor. Pjäxorna var 4 storlekar förstora, det var bakhalt och isigt. Frustationen var hög. Sist jag var ute var med två goda vänner och då var det 20 min åkning och 2 timmar fika. Passar mig mkt bättre.

Men solen lyste så när vi äntligen kom hem kunde man sitta ute och sola.

PS: Jesper kan stå helt själv nu. DS



Men nu har han kvällat!