Nu är Jesper 1 år

                                                

image56

Världens gladaste 1-åring!!

Plötsligt händer det!

Idag ringde de. Äntligen. De från kommun alltså. Det ser ut som jag har fått jobb. Hon på kommun skulle skicka mina papper vidare men trodde absolut att de skulle vara intresserade. Jäho!

Jag var även väldigt duktig under gårdagen. Först for hela familjen och farfar till Bjuris för att handla skor till Jesper. Så nu har han ett par stövlar och ett par springskor. Kan väl inte direkt påstå att han trivs i de, men när han fick gå själv ute blev han mer nöjd. Han är så söt. Han har även kommit på att det är mkt roligare att äta själv än att bli matad, vilket betyder mer söl. Men det får man ta.
 
Sen när vi kom hem satte jag igång med bakningen. Blåbärsmuffins ochChocolate Chip Cookies. Bra gjort av mig!

Måste kila. Har typ 200 adresser att skriva ner!

So long!

Det är mycket nu!

Vattenskada, ettårskalas, jobb, städa och jobba på vårbrännan. Måste planera veckan väl annars får jag att stå där på söndagkväll och vara blek och ha obakat och ostädat. Tänker nämligen slå på stort och baka tårtbotten helt själv i år. Eftersom vi blir ett gäng måste det vara en stor tårta. Det är under sådana här stunder man önskade att man bodde med Jossa igen. Så imorn måste vi till Bjurholm och handla. Kanske att jag hinner slänga ihop lite muffins också. Hoppas även att jag ska få ett brev på posten så jag kan göra något på det har lovat att fixa som jag inte riktigt förstår. Men det ordnar sig nog. Att jag ska fara till stan på fredagkväll och inte komma hem förrän söndag är kanske inte så välplanerat. Men ser ändå fram emot det! Måste även på banken eftersom vi har typ råkat eldat upp vår kodkort till internetbanken och det är ju snart dags att betala räknigharna. Men jag tror inte det är så många av dem den här månaden. Skönt. Oj, va tråkigt detta inlägg blev!

Vi funderar på en kvällpromenad.


Det är inte sant!?

Jag går under. Idag skulle mamma tapetsera hos oss men istället hittade hon världens största vattenskada så vi drog upp golvet i förrådet. Det verkar som vi måste riva en vägg och dra upp golven på toaletterna. Inte så roligt. Ville lägga mig i fosterställning ett tag men det är väl bara att gilla läget! Vi hoppas vi får ut nåt på försäkringen. Som vi tur i oturen skaffade oss förra månaden.

Annan sak om är tråkigt är att jag inte hann träffa Jossa som var här på en snabbvisit. Men vi får ta det någon annan gång!

Tror inte heller jag har sagt att Jepser har fått en dagisplats. Känns iaf jätte bra. Från 5 maj kommer han att gör dagis osäkert. Han springer runt som en galning hela dagarna. Nu väntar jag bara att hemtjänsten ska ringa. Håll tummarna för mig.

Annars njuter jag av vårsolen. I´m working on the tan, Stan!

Tjoho!

Dagens I-landsproblem

Vi höll på att bli utan middag idag eftersom vi inte hade någon ketchup. Allt vi var sugna på behövde man ketchup till. Vi löste det genom att gå och låna av farfars. Men det var riktigt kämpigt där ett tag. Tilllslut tillagades brända köttbullar och pulvrigt mos. Gött!


Livets goda.

De här två dagarna kan beskrivas med två ord, väntan och proppmätt! Jag tar det från början. Igår skjutsade G ner mig på busstatonen till kl 1. Vi var tillochmed 10 minuter tidiga för en gångs skull. Han åker vidare (utan telefon eftersom jag har tappat bort den åt honom). Då kommer kioskägaren ut och säger att bussen har gått sönder i Fredrika och det kommer att ta minst en timme inna de kommer. Depp, men vad ska man göra? Jag köper en tidning (ja, Hänt Bild) och en biskvi. Timmen går och jag och tre andra som väntar meddelas att den är snart här. När det har gått en halvtimme ringer kioskpersonalen efter en taxi som kommer vid 3. Det roligaste i historien är att bussen körde om oss när vi kommit halvvägs ungefär. Anyway, träffade Malin och for vidare till Samuel där det proppades in stora mängder tacos och bira. Pratades gamla minnen, skrattades och drack. Jag lite mer än de och kan erkänna att jag blev lite lullig. Trevlig kväll.

Idag vaknade jag redan halv 8 av någon konstig anledning. Kan nog inte bero på Malin och Namitas sköna bäddsoffa. JAg och Mailn promenerar ner på stan och möter uppp Frida och Namita. Buffe på Plaza blir det och vi går in på inställnigen att vi ska äta upp för det vi betalar. Slutar med buffekoma.

Efter hälsat på G:s kusin är jag nu i Holmsund. Är väldigt skönt att göra nåt. Ikväll blir det lugna gatan men Malin. Förhoppningvis tittar vi på Körslaget. Heja Lotta!

Hm?!

Har haft två väldigt trevliga dagar. Efter ha känt migf opeppad flera dagar tog jag mig i kragen och for och hälsade på Emma och Emila igår. Skönt att komma bort och prata om mammasaker. Sen var det mammarträff idag som också var mycket trevligt. Vi är ett bra gäng! Men det är inte så bra att Jesper är så hårdhänt mot de andra barnen. Vi får jobba på det.

Annars har det känts sådär den sista tiden. Känner aldrig att jag bara kan släppa allt för en stund och slapna av. Alltid är det nåt som måste göras. Och jag vill ha koll på allting. Men på fredag blir det i alla fall en stadsfärd med mat och goda vänner. Ser framemot det. Annars glädjs jag åt Jespers framsteg med gången. Han är hur stabil som helst.

Måste gå hem nu. Barnet ska nattas. Och nattar nog mig själv med.


Jag är ingen bullmamma.

Jag är ingen bullmamma. Barn som alltid brukar tycka att deras mamma bakar de bästa bullarna. Tror inte att mina barn kommer att tycka det. Tur att Jesper har sin egna bullmamma Jossa. MIna bullar blir små, hårda utipå och smakar halvskumt. Jag som kände mig så duktig som bakade idag. Men det är bara att öva. Jag hade i alla fall världens finaste förkläde, det är grönt med vita prickar på. Det fick mig att känna mig som en riktig bullmamma!
Som tur är gör jag väldigt goda muffins och sockerkaka med en vaniljkräm i. Får leva på de meriterna!

Ger mig själv en klapp på axeln.

Vaknade med dimma utanför förnstret men som snabbt övergick till solsken. Längtade till jag skulle lägga ut Jesper så jag själv fick sätta mig i solen. Det var inte långt kvar när ajg upptäckte något konstigt. Två kvigor (kor som inte kalvat än, för er som inte vet) är påväg upp på vägen. Skyndar mig att ringa bönderna R och M men får beskedet att de är i stan och G har farit för ett bra tag sen. Så jag är helt ensam. De säger att jag inte ska bry mig men det skulle va bra om de inte for ut i byn. Jag vakar på de från köksfönstret men ser bara hur de springer iväg så jag låter det vara. Lägger ut Jesper och sätter mig för at njuta. Hundar skäller hela tiden så stup i ett går jag och kollar vad som händer. Och tillslut kommer alla kvigor (kanske 10-12st) springades i full gallop ut i byn. Jag skyndar mig ut och ska försöka stoppa de. Som tur är vänder de efter ett tag och kommer tillbaka så jag kan springa emot de så de går tillbaka upp på gården. Kastar även en snöboll i magen på en. Men de ger dig inte. När jag går ut 5 gången kommer bönderna hem och får ta över. Nöjd med min instats far jag på mammaträff.

Nu är det Andra Avenyn. Finns det nåt annat som är så dåligt att det blir bra?!

RSS 2.0